Ännu ett världsrekord.

Jag har vinnarskalle säger frun. Man ska inte spela spel mot mig tydligen. För jag vill vinna. I våras fick jag en infektion med höga infektionsvärden. Över 300 och det är tydligen högt. Jag sa till frugan:Undrar just om nån har haft högre än detta? Jag kanske har ett världsrekord i CRP! Ganska snabbt blev jag nedpetad till silver medalj. Min landslagskollega Marleen hade tydligen haft högre och med rejäl marginal.

Idag var det dags för den där röntgenundersökningen som lamslagit både mig och min fru. SVT kom tidigt på morgonen för en längre intervju och de följde med upp på sjukhuset. Jag smärtlindrade som jag brukar göra och tog dessutom en spruta så där för säkerhets skull. Å så in på röntgen. Ska ligga ned på britsen för att komma in i den där tunneln. Jag kan normalt inte ligga på rygg. Och nu insåg jag snabbt att det inte skulle funka alls. Men ett tappert försök. Och inser att smärtlindringen inte tagit ett dugg. Först värker det lite sådär i vekryggen. Och tårarna kommer. Sen flyttar det över sig till magen och jag kvider av smärtan. Sen tar det tag i höften och jag börjar vråla. Jag skriker så det hörs ut genom två omgångar av isolerade dörrar. TV teamet bleknar. Frun får panik. Hon rusar ut från röntgen med TV -människorna i hälarna. Upp på kirurgen. Avbryter min uroterapeut mitt i lunchen. Hennes tårar sprutar och säger att nu är det illa. Han har såå såå ont. Och han får också panik och ringer upp min läkare. Som i sin tur ringer efter IVA personal. Och slutligen samlas alla i mitt rum där på röntgen. Jag får 1 ml morfin intravenöst. Det tar ingenting. Sen får jag två och IVA människan kopplar på mig syrgas för vid den här nivån så dör man typ. Eller slutar andas iaf. Det hjälper inte ett dugg. Då blir hon nervös för röntgen måste ju göras. Narkosläkaren tillfrågas. Jodå lite mer morfin. Och Rapifen som är nåt annat dundermedel. efter 3.4 ml morfin och en hel del av det andra så går röntgen att genomföra. IVA människan är mycket blek och svettas.  Jag mår däremot utmärkt.  Efter röntgen ska jag på medicin och få mitt kalkdropp. Jag få inte hoppa över till rullstolen för jag borde vara vinglig. IVA människan kör upp mig på medicin och jag mår fortfarande bra. Lite skrattig och hungrig är jag. Frun suckar till personalen på medicinavdelningen att jag är full som en kaja. Fikat var gott tyckte jag. Och inser att jag just satt världsrekord. Jag har överlevt en dödlig dos med hästlängder. Det känns bra att leva. Och jag ska fira med pizza för jag är fortfarande hungrig, både på pizza och livet. Om ett par dar får jag röntgensvaret. Undrar om man får fortsätta att fira då.

Det här är en länk för dig som vill lämna ett bidrag

Klicka här