Vilken vecka det här blev. Späckad till bredden. Intervjuer till höger å vänster. Stödgalan. The Event. Telefonen som ringt. Oavbrutet.
Många har funderingar om min USA-resa. Hur det går och vad som händer. Jag ska försöka förklara alla turer. Det är inte lätt för deras sjukvårdssystem är lite annorlunda än vårat. Det är privata sjukhus och de håller hårt på all info.
Vi har två underbara kvinnor i vårt liv. Den ena är Alecia som är från USA från början. Hon tog tag i mina journaler och såg till att få dem översatta snabbt. Hon har hjälpt en annan cancersjuk kvinna tidigare och vet ungefär vad sjukhusen vill ha. Den andra är Angie. Hon bor i USA och har jobbat med cancervård. Hon ringer sjukhus, pratar med läkare, forskare och ringer The American National Cancer Center.
Det är ett väldigt hemlighetsmakeri med de amerikanska sjukhusen. Man kan inte bara ringa dit å säga Hej jag heter Ernst och har Cancer. Utan man mailar och så får man ett formulär hemskickat. Där ska man fylla i allt från födelsedatum till behandlande läkare i Sverige och diagnoser mm. Man skickar iväg det tillsammans med sin översatta journal. När det når sjukhuset så sitter en läkargrupp ned och går igenom allt och så får man svar antingen ja, vi kan hjälpa dig, eller nej tyvärr vi kan inget göra. Det tar ca en vecka. Efter det blir man kallad till ett läkarbesök och först då får man veta vilken behandling som planerats och till vilken kostnad.
Just nu har jag journaler på MD Anderson i Huston, På Mayo Clinic International, på UC San Diego och Cedar Cinai i Los Angeles. Jag väntar på svar från dessa i nästa vecka. Angie fick ett meddelande från Cedar Cinai att ifall de inte kan ta emot mig så ska de hjälpa mig att hitta ett sjukhus som kan. Känns som en bra öppning. Nu har jag ju inte tiden på min sida så jag hoppas på svar snart.
Så fort jag får mer info så kommer jag dela med mig till er. Jag hoppas på bra info snart för jag börjar ärligt talat bli lite otålig.Så Angie har lovat att ringa runt och trycka på lite. Och hon är positiv och det är bra. Men nu är det helg och jag får vänta till måndag.
Just denna helg är alla barnen borta. Efter den intensiva veckan ska jag och frun försöka ta hand om varann och sova och mysa så att vi orkar ta tag i nästa vecka då förhoppningsvis mycket kommer hända. Och än en gång ett stort tack till er alla som stöttar och hjälper. Ni är underbara och våra hjärtan fylls av värme.
Det här är en länk för dig som vill lämna ett bidrag
Klicka här
Go Team Bolldén! I hope you get an answer soon and it better be positive. I know that if you get in at one of these hospitals they are going to take good care of you! This is defenitely a fight where you have to give it all you've got and YOU CAN DO IT!
SvaraRaderaThank u Hulda! I will keep fighting as long as i takes.
SvaraRadera