måndag 30 april 2012

Den vackraste människan har lämnat jorden

I dag lämnade den vackraste människan jorden. 10.24 somnade han in i min famn. Jag viskade att jag älskade honom och så drog han sitt sista andetag.Min man, min älskling. Mitt livs kärlek. Han finns inte hos mig. Och jag kan inte förstå det. Jag såg att han inte andades mer. Hans muskler slappnade av. Men han såg ju ut att sova bara. Jag ville viska till honom,: vakna hjärtat.. Men han svarade inte... Han finns inte mer...

Kuratorn ringde min kompis Marie som kom. Jag grät och hon tröstade. Vi gick hem och hämtade fina kläder till Ernst. Vi hämtade hans fina kostym. Samma som han bar på vårt bröllop. Jag hittade inte hans skjorta.. Och då fick jag panik..Min älskling ska ju vara fin.. Hittar OS-strumpor med svenska flaggan. Dom ska han ha. Hittar en vit farfarströja. Den får duga.Men jag måste köpa en fin skjorta och byta. Han vill vara fin.Vi gick upp till sjukhuset och han fick hjälp att få dom på sig. Jag bad att han skulle få ett täcke för han är så frusen. Det fick han. Och han var så fin.. Älskade älskade hjärtat mitt... Kan du inte vakna?

Jag gick från avdelningen. Solen kom fram. Fåglarna kvittrade. Tänkte att det var typiskt Ernst att dö på kungens födelsedag. Varför välja en vanlig sketen tisdag? Jag går nerför backen mot källargränd när någon tar min hand. Det är vår präst. Som tycker det är vansinne att jag är på väg hem ensam. Han följer mig hem. Han drar upp persiennerna i mina fönster och säger: Det är dags att vi drar upp ridåerna och släpper in solen.
Mamma kommer. Michaela kommer. Marie kommer. Först nu som dottern och jag är själv.

De som vet säger att den man förlorat finns med en i hjärtat. Att den personen är närvarande och hjälper dig.Jag har ropat efter Ernst idag. Flera gånger men jag känner inte honom. Jag hoppas att han kommer snart för att när jag ropar hör jag ingenting. Känner ingenting. Bara tomt. Jag behöver ju honom.. Snälla älskling, kom till hjärtat.. Snälla för jag saknar dig.

I dag lämnade den vackraste människan jorden. Hans kamp är slut. Cancerdjävulen vann tre raka set. Men jag vill inte att hans kamp ska vara förgäves. De pengar som finns i fonden ska skänkas till forskning runt urinblåsecancer. Jag ska kolla med läkare var pengarna gör mest nytta och skillnad för patienten. Så snälla fortsätt donera.. Jag vill jättegärna kunna göra en fin gåva som verkligen gör skillnad.

Älskar dig hjärtat. Mest av allt. Sov Gott och så ses vi snart.



Det här är en länk för dig som vill lämna ett bidrag
Klicka här

24 kommentarer:

  1. Jag beklagar verkligen sorgen Gisela. Jag vet att inga ord kan trösta nu. Så därför säger jag bara att mina tankar finns hos dig och din familj. Du har berört mig så oerhört genom din blogg och jag hoppas att du orkar fortsätta att skriva och beröra, för du behövs. Du har lärt mig så mycket om livet, om både sorg och lycka. Stora Styrkekramar i mängder till dig och din familj i denna stora sorg. Kramar Pia

    SvaraRadera
  2. Hej då starka, modiga Ernst. Tack för att vi fått lära känna dig. Vi tänder ett ljus och tänker på dig och dina närmaste. //Ulrica

    SvaraRadera
  3. har aldrig kommenterat men jag har på avstånd följt er kamp...vilka hjältar ni har varit, båda två!
    du har tålmodigt delat av dej av tankar o känslor och du har så fint beskrivit kärleken till en annan...
    jag tror o hoppas att våra älskade som vandrar över hör och ser oss och jag hoppas du snart får känna ernst närvaro för ja tror han eg är med dej och kommer så vara, på födelsedagar, jular, årsdagar och andra viktiga och oviktiga dagar!
    ta hand om dej nu och uppdatera gärna när du orkar och om du vill...vi är nog många som vill höra att du mår ok...massa kramar från en okänd

    SvaraRadera
  4. Beklagar er svåra förlust. Många kramar!
    /Veronica

    SvaraRadera
  5. Har också följt er på avstånd. Själv drabbad. Hoppas du fortsätter uppdatera om hur livet efteråt ser ut. Hoppas du och barnen kan fortsätta sprida ernst livskraft, genom era liv. Att ni kan leva för honom också. Tills ni möts igen. Många varma kramar, susanne.

    SvaraRadera
  6. Finns inga ord... Följt er på bloggen ett tag. känner er inte men ack så ont det gör. Känner så för dig Gisela och barnen och Ernsts anhöriga. >3

    SvaraRadera
  7. Jag e en gammal Hudikbo som har följt din blogg.. Jag vill sända styrkekramar till dig och din familj. Jag vet hur det är fölora en närstånde i cancer.. Hoppas bloggen kommer forsätta när du orkar... Massa kramar

    SvaraRadera
  8. Tänker på dig Gisela o sov gott Ernst! <3
    Han kommer till ditt hjärta när han "kommit iordning däruppe", då kommer du känna att han alltid är med dig... Många kramar...<3

    SvaraRadera
  9. Skickar många kramar till dig och dina barn..har följt din blogg och känner igen kampen...förlorade min man för fyra år sen i samma hemska sjukdom. Du känner inte mig men jag träffade Ernst många gånger ute på tävlingar..en riktig vinnarskalle..som tyvärr förlorade sin sista match.Många kramar från Jossans mamma.

    SvaraRadera
  10. Jag tror ej vi är släkt,men va faan vi har ju samma efternamn har följt Ernst å hans turer med allt från pingis å OS framträdanden å hopp å förtvivlan till att ta dagen som den kommer.Ska från och med nu tända ett ljus för Ernst varje valborgsmässoafton, och tankarna går till hela hans familj. Å du Gisela vilken underbar person du är. Kram från Hasse Bolldén

    SvaraRadera
  11. Har följt er genom bloggen och har idag ägnat ett inlägg till Ernst där jag bett mina läsare ge ett bidrag för forskning om denna fruktansvärda sjukdom.

    Styrkekramar!

    www.niehoffs.blogspot.com

    SvaraRadera
  12. Finns inte mycket tröst när man mist sin älskade make.
    Jag förbannade, grät, grälade på honom för att han lämnade mej ensam, vi fick 7 år tillsammans.
    Gisela, Ernst kommer att finnas med dej men det tar någon dag. Jag fick heller inte svar de första dagarna men det kom som en smekning och då förstod jag att min man fortfarande var med mej.
    Gisela, vi är många som sörjer med dej och alla håller vi om dej.
    Många styrkekramar

    SvaraRadera
  13. Jag vet att inga ord räcker i en stund som denna. Vill beklaga, vill hedra hans minne och skicka styrka till dig
    Som skrivit fantastiskt om detta och till era barn. Gråt, gråt, gråt. Sörj, minns och älska. Han finns där hos er. Vakar över er och väntar er när ni kommer. Så ledsen för er skull. All kärlek till er.

    SvaraRadera
  14. Håller om Dig och gråter med Dig! Du finns i mina tankar och böner om kärleken som omsluter Dig - den består och kommer alltid bestå! Ernst kommer finnas med Dig, han finns där, Du kommer känna omsorgen runt Dig. Kommer alltid finnas där för Dig. Tror på evigt liv, det som finns där framöver. Han finns i nästa tiderum. Det tror jag. Med kärlek. Finns inget ont där i nästa tiderum, så ljust och kärleksfullt. Ni har visat kärlekens ansikte så tydligt så de som läser bloggen berörs. Ni har kärleken i Er. Gett den ett ansikte trots allt som funnits av ondska och hemskt som ville ta fokus så är det ändå Er kärlek som berör - Du kommer känna hans värme och omtanke om än i annan form nu och framöver. Han finns där. Nära, som luften -den finns där men syns inte... Sorg och smärta i hjärtat, tomhet att mist en fin person på jorden, en stor förlust att Ernst inte är bland oss längre. Han gick vidare alldeles för tidigt. Till ljuset. Men omsorgen och hans närhet kommer Du ha. Det är jag säker på. Fina Du. Fina Ni. Varm stor kram! Pernilla

    SvaraRadera
  15. Det finns inte så mycket att säga mer än att jag tänker på er. Det kom som en chock när jag hörde det trots att jag vet hur dålig han varit. Ta hand om varandra så mycket ni kan! Ni kan klara det här även om det känns som världens undergång! Kramar Lenore

    SvaraRadera
  16. Hej Gisela, läste igårkväll på nätet att Ernst dött. Finner inga ord...Trodde kanske att det skulle vända, hoppades, så att ni kunda få komma iväg till USA och bli opererad. Botad från cancerhelvetet. Ni finns i mina tankar. Jag är säker på att Ernst finns med dig. Du får säkert tecken på det:).
    Ta hand om dig och din familj. Om du sedan orkar så fortsätt skriva denna blogg, du har talang. Många kramar från Linda

    SvaraRadera
  17. När min son dog i höstas så ville jag få "kontakt" med honom. Då berättade en healer/medium att han sov. Det var ett lugnande besked för mig.

    Kära söta fina Gisela.
    Är med dig i din förlust.

    Varma kramar från mig.
    Lena

    SvaraRadera
  18. Jag har inga tröstande ord att ge för det finns inga. Jag har följt den här bloggen ett tag nu i det tysta. Men känner att jag måste säga något nu. Vi är många som sänder strykekramar till dig och även om du inte känner de så ska du veta att vi är många som tänker på DIG eller ER rättaresagt. Det är fruktansvärt hur vissa människor som står oss så nära rycks ifrån oss alldelens för tidigt. Ta hand om dig och din familj. Kram

    SvaraRadera
  19. Carolin Sträng1 maj 2012 kl. 11:52

    Jag beklagar sorgen Gisela.. Att förlora nånting som man värderar så högt det är så svårt. Ernst kommer alltid vara med dig, varje dag, varje minut.

    Många styrkekramar till dig och familjen!!! ♥


    PS. Tänkte fråga om det går att lämna bidrag fast man är under 18?

    SvaraRadera
  20. Kära Gisela...varför, varför?? Jag vet hur det är, försök att ta en timme i taget...jag vet inte vad jag ska skriva för att trösta, det finns inga ord.
    Mitt livs kärlek försvann också från mig för ett år sen, i denna jävulska sjukdom, men jag visste att jag och sonen skulle "framåt"...men livet är inte lätt men väl att försöka leva så gott det går. Jag lider verkligen med dig.
    Stykekramar skickar jag dig, för det behöver du nu.
    //Annica N

    SvaraRadera
  21. Sov gott Ernst och det är en ynnest för dig att vara befirad från smärta och lidande, det tror jag starkt. Till dig Gisela, önskar jag mod och kraft att ta dig igenom sorgen och ut på en annan sida som aldrig blir som förr men som kan bli bra ändå. I kärleken finns Ernst för alltid, i dina minnen, i ditt hjärta, du behöver inte ens alltid känna det, bara veta att han finns där.

    SvaraRadera
  22. Vila i frid Ernst, jag kommer ihåg när vi lekte i sandlådan och du hjälpte mig att få tillbaka hinken som din bror ville låna och bl a när du och några till hoppade ut ifrån fönstret i klassrummet och vart utskälld av läraren Bert. Du har alltid haft ett stort hjärta. Det var så tråkigt att höra att du blev sjuk. Du verkar ha haft en fantastisk fru vid din sida.
    /Ria

    SvaraRadera
  23. Beklagar sorgen, Gisela. Tänker på dig och barnen i den här svåra stunden. Anita

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.