Lilla sonen kom i natt igen. Jag hörde hans tassande steg. Kan jag sova hos dig? frågar han. Mmm mumlade jag.. Jamen, jag får ju inte plats utbrister han! Vänder mig om i sängen och ser tvätthögen som ligger på makens sida av sängen. Jag la all ren tvätt där igår för att den sidan inte skulle eka så tom... Vi makar ihop oss på min sida. Det blir väldigt trångt och väldigt varmt. Men mysigt.. Och vi somnar om.
Idag är det födelsedag. Lillebror till födelsedagsbarnet vaknade klockan fem. När han insåg att det var några timmar kvar till paketöppning och tårta satte han sig på rummet och byggde lego. Det är både skönt och jobbigt med ljud. När jag hörde hans skratt och rasslet från legolådan kändes det bra. Det är härligt med barn. De får en att vilja leva trots allt jobbigt. För det är omänskligt jobbigt nu. Och jag vet ju att detta kan bli så oändligt mycket tyngre. Än lever min man. Jag kan gå upp till honom på sjukhuset. Jag kan hålla om honom och kyssa honom och viska i hans öra att han är mitt allt och att jag älskar honom. Känna att han är varm och ha hans hand i min. Jag är tacksam över att han finns. Min man. Min fina man. Som jag älskar så mycket.
Idag är jag glad över sonen som fyller år. Han är nöjd med presenterna och väntar in mormor och gammelmormor och morbror som ska fira honom och han lyssnar på Sean Banan på cd-spelaren medan han väntar. Banan-musiken späder på den redan djupa ångest som jag bär på. Hittills har ingen från sjukhuset ringt. Men jag går ändå på nålar. Jag skulle vilja springa upp och kolla läget. Höra hur blodtryck och allt är. Känna på honom och hålla om en stund. Bara jag visste att svärmor satt där så skulle det kännas mycket bättre.
Jag sitter inne i sovrummet och gråter av ångest och sorg och längtan. Jag längtar efter dig hjärtat så det skriker i själen. Och jag fattar inte hur det ska gå om du inte mera finns. Jag älskar dig så högt och jag hoppas att du känner det trots att du sover så djupt. Det är så mycket jag skulle vilja berätta för dig. Om hur du gjort mitt liv så mycket bättre. Om små saker som händer här hemma. Och jag önskar att det fanns alla de där orden som jag saknar som beskriver min stora kärlek för dig. Jag behöver fler färger och toner för att beskriva hur stor min kärlek till dig är. Jag vill så gärna få beskriva det för dig. Min älskling.. Jag älskar dig så...
Ännu en dag. En morgon. Det var sol när jag vaknade. Det är molnigare nu. Glädje och sorg. Saknad. Sån otrolig saknad. Min familj är allt för mig. Och vi är inte tillsammans. Jag gläds med sonen som tummar på sin melodifestivalen-cd. Och jag saknar min älskling. Det är en galen värld. Allt är upp och ner. Det enda som är lika dag för dag är ångesten inför det otänkbara som ofrivilligt blivit min parhäst. Han lever just nu min älskling. Jag vet att det jag upplever nu kan bli så mycket mycket värre. Snälla Gud, min man behöver dig.. Snälla hjälp honom...
Det här är en länk för dig som vill lämna ett bidrag
Klicka här
Hoppas sonen får en bra födelsedag trots allt. Tänker på er, men kan tyvärr inte be. Tror nämligen inte att Gud finns, då skulle han inte utsätta Ernst för allt det här. Anita
SvaraRaderalilla vän...
SvaraRaderaHar följt eran resa och kan bara beklaga. Samtidigt vill jag berätta om hur underbar du är för Ernst och din familj. Kan ej föreställa mig hur du har det.
SvaraRaderaBrukar få frågan ibland av mina elever på trafikskolan hur jag skulle reagera om ngn av mina kära skulle gå bort. Jag har fortfarande inte kommit på ngt svar.
Du är bara världens bästa fru och mamma. Och det vet jag att du alltid kommer vara. Kram på er!
Henke. Kekko Carlsson
Jag ber för Ernst varje dag. Jag tror Gud finns. Det är inte Gud som tillåter sjukdomar men den onde vill Goda människor ont.
SvaraRaderaLyssnat på Kent inte utan dina andetag. Tänkte på er och önskar av hela mitt hjärta att ni får tid, tid, tid, tillsammans <3
SvaraRaderaVi tänker på er.mvh Hasse Bolldén m fam.
SvaraRaderaHär är en till fd pingisspelare som hittade hit av en slump. Jag har beundrat Ernst som spelare och nu när jag har läst här är jag djupt imponerad av honom som människa!
SvaraRaderaSå outsägligt tungt ni har det nu. Jag önskar att ni får uppleva några fina dagar tillsammans nu, när Ernst får orka lite mer.
Gisela, i stormens öga finns en plats dâr det råder frid, jag hoppas du hittar dit, om inte just nu så såsmåningom. Dina känslor är helt naturliga, klart du vill ha kvar Ernst! Det som hjälpte mig lite när jag gjorde liknande obönhörliga resa med min älskade syster var vetskapen att när stunden kommer och hon somnar in för gott så finner hon frid och blir befirad från det lidande som denna genomjävliga sjukdom innebär. Tills den stunden kom var jag vid hennes sida och gladdes åt dom sekunder hennes ögon var öppna och jag försökte fokusera på den bit av och i henne som fortfarande var frisk, för det är min fulla övertygelse att hur sjuk en person än är så finns där en del som fortfarande är frisk och så alltid kommer att vara. Det är den biten som lever vidare när vi går över till den andra sidan, så tror jag. Och så känns det. Jag förstår så väl dina känslor att det ju är andra saker du ska göra med Ernst än det ni nu tvingas att göra. Så kände jag med, min syster som alltid varit en superaktiv, stark människa, skulle ju hålla på med sina hästar, rida, tävla och vi skulle skaffa en hâstgård tillsammans! Inte f..n skulle hon ligga förlamand, utan talförmåga i en sjukhussäng! Och jag skulle inte mista min älskade syster alldeles för tidigt! Min syster sa alltid när saker och ting inte var eller blev som vi önskat dom vore: det är bara att gilla lâget. Det sa hon också om sin sjukdom och jag tänker ofta på dom orden och försöker leva därefter. Det är min eloge till henne och även till det livet som, hennes son, jag och vi andra som är kvar och som älskade och älskar henne, lever också åt henne. Mamma, jag ska leva åt oss båda nu, sa hennes son. All min värme till Ernst, till dig Gisela och till alla era nära och kära.
SvaraRaderaTänker på er och undrar hur ni har det? Anita
SvaraRaderaBåde såg och dömde Ernst matcher vid flera tillfällen. Han var en fantastisk människa både i och utanför hagen och det är med stor sorg i mitt hjärta som jag nu fått vetskapen om att han lämnat oss.
SvaraRaderaStefan Brodin (fd Pettersson)
Vila i frid Ernst.
SvaraRaderaMina tankar är hos er.
SvaraRaderaCamilla
Fick nyss veta att Ernst inte är bland oss längre , Gud hörde dig Gisela han har fått den hjälp som fanns kvar att ge , fri från smärtor och lidande.
SvaraRaderaJag vet att han finns med dig och barna och vakar över Er .
Det gör ont i alla oss som kände Ernst , en fantastisk människa .
Tänker på er och den smärta som ni genomlider just nu.
Massor av ljus och värme till dig Gisela och barna.
Ulrika Stjärna
Tårarna bara sprutar här och jag tänker på dig och din familj Gisela. All styrka till er. Jag beklagar verkligen sorgen. Vila i frid Ernst.
SvaraRaderaHagsten familjen
Styrka och kärlek till dig o din familj Gisela. Har följt din blogg o gråter med er. Hoppas o ber att du ska känna att Ernsts är hemma hos Gud o fri från alla smärtor. Förstår att din sorg o saknad är ofantlig. Vill bara att du ska veta att du finns i mina tankar o böner. Stor kram Sara
SvaraRadera