Jag har permis från sjukhuset!

Hej på er, nu var det riktigt länge sen jag skrev. Men jag har legat isolerad de senaste veckorna. Idag fick jag permis. Jag får vara hemma fram till midnatt ungefär. Jag har inga ord att beskriva hur skönt det är att få komma hem en stund. Först hade jag planerat att sova här hemma. Men då ska jag ha antibiotika kl 07 i morgon och då måste jag upp alldeles vansinnigt tidigt. Men att vara hemma fram till i natt är definitivt bättre än inget alls. Jag vill bara skrika "Fatta va skönt!!!"  Jag behandlas för tillfället mot dubbel blodförgiftning. Både svamp och bakterier. Och jag mår mycket bättre. Jag är vansinnigt trött dock. Infektioner är jobbiga. Och när man bara ligger i sängen och bara sitter uppe nån timme så blir man förslappad av det med. Nu får jag sova okej på nätterna. Ett tag så pep vaakumpumpen hela tiden och det slutade med att den tjöt hela nätterna och jag sov inget på  nätterna och var i halv-koma på dagarna. Nu börjar allt rätta till sig sakta men säkert.

Frugan är överlycklig över att ha mig hemma. Hon ska laga middag om en stund och sen blir det melodifestivalen. Jag kommer dessutom att zappa allt jag kan nu när jag har fler än tre kanaler att välja mellan. Och har man tur så kan det vara lite skön italiensk fotboll på nån av kanalerna.  När jag legat inne så har vi ju försökt att göra det bästa av situationen naturligtvis. Igår kom frugan upp på kvällskvisten. Alla barn hade gett sig i väg på tjej-kvällar å annat skoj. Vi makade ihop oss bägge två i min pyttelilla säng. Hon fick ligga på sidan med halva rumpan utanför. Och så låg vi och höll om varann och löste korsord i nästan fem timmar. Det var så underbart. Jag har längtat efter att få ligga sådär nära. Och jag kunde borra ner näsan i hennes hår och lukta på henne ordentligt. Det var jobbigt när hon gick. Det blev en enorm saknad. Men kroppen mindes nog det goda ändå. För jag somnade utan tabletter i går. Och sov riktigt gott.  Idag kom hon upp igen och vi knökade ihop oss i sängen igen. Och då bröt hon ihop. För hon längtar ju efter mig med. Och hon hade tyckt att det var ännu svårare att somna, för hon gjorde det ensam i vår stora säng. Den saknad hon har är stor. Och hon sliter ju med att få ihop allt. Hon är duktig och fin min fru. Jag önskar att jag kunde finnas praktiskt för henne och avlasta.  Det är mitt mål att kunna det snart. Hon är ju mitt liv, hon och barnen. Utan dem är livet inte värt nåt längre. När man blir så här sjuk som jag är och man hamnar i denna skruvade vardag så värdesätter man annat. Det viktigaste är inte vad man gör utan att man gör det tillsammans med den man älskar. Jag älskar min fru och hon mig.  Och bara vi får vara tillsammans så är allt bra. Om jag vore frisk så vore det ännu bättre.

Ikväll äter jag middag med min härliga fru och ena dottern. Mat som vi själva valt. Och i natt så får de putta upp mig tillbaks till sjukan. Har jag tur så kan jag kanske få komma hem en stund i morgon också.  På tisdag bär det av till Gävle där jag har läkarbesök med doktor S och eventuellt ska få cytostatikakur nummer tre. Jag gjorde min datortomografi igår så jag antar att jag får svar då. Svart på vitt på vad sjukdomen hittat på i min kropp. Jag hoppas och ber att det är jag som har övertaget nu. Så jag ber er att be för mig. Jag vill verkligen ha positiva besked på tisdag. Jag har ju mitt mål, att bli helt och hållet frisk. Jag vill vara hemma och min familj behöver mig och jag dem. Ha en bra lördag-kväll där ute. Och hoppas nu att rätt låt vinner i kväll.


Det här är en länk för dig som vill ämna ett bidrag.Klicka här