Idag borde jag....

Idag borde jag ta tag i allt det där som skulle ha gjorts för länge sen men som blir bortprioriterat. Idag borde jag storstäda. Jag borde boka stora tvättstugan och ta hela berget med tvätt på en gång. Det är en perfekt dag för att putsa fönster.  Jag borde sortera räkningarna och gå med återvinningen. Jag har samtal som borde ringas. Jag borde vattna mina orkideer och jag borde gå och köpa maskmedel åt kattena för det kan vara bra att ha. Och när jag ändå är på apoteket så borde jag ta med sprayplåster för det gillar grabbarna och nu börjar ju cykelsäsongen. Vilket påminner mig om att jag borde lämna in tjejernas cyklar för service. Jag borde gå till badhuset och leta reda på badbyxorna som sonen glömde förra veckan. Jag borde gå på vinden och kolla hur det ser ut med sommarjackorna, om det finns nån snygg och hel som den lilla sonen kan ärva av den stora. Jag borde slänga allt fläskkött och alla pulversåser och annat skit som har en lång kemisk beteckning på baksidan och åka och storhandla på Maxi. Jag borde plocka ner utemöbeln för det kan vara bra att ha nånstans att sitta om grabbarna vill leka ute nu när det är varmt ock skönt. Jag borde sopa bort gruset utanför entren.

Men varför gör jag det inte då? För att när jag lämnat småbarnen på skolan så satt jag med storbarnen en stund och bytte några ord innan de gav sig iväg. Sen pratade jag med en vän från det amerikanska landslaget. Sen kröp jag ner bredvid min man i sängen och luktade på hans hals och pussade honom på kinden. Han har en fläck på halsen där han luktar så vansinnigt gott. Jag får aldrig nog av den doften. Jag har plockat smutsig disk och slängt i en tvätt i vår lilla maskin som ví har i lägenheten. Jag har pratat med Hans från KM och doktor Ingrid på telefon. Bra samtal bägge. Nu sitter jag och tittar på min man som fortfarande sover.  Han sover lugnt. Han har inte ont. Katten ligger ovanpå honom och de ser ut att ha det riktigt mysigt. Och vad är egentligen viktigt?  Vad är det man ska prioritera? Jag prioriterar tid numera. Tid tid tid. Tid tillsammans med min man. Och barn. Tid som vi har tillsammans. Jag vet ju att den tid som vi har tillsammans som familj är begränsad om inget händer nu, snart. Finns det nåt underbarare än att sitta ner allihop och äta middag och prata? Där alla berättar om vad man gjort under dagen?  Mitt hjärta blöder vid tanken att vid vårt köksbord kan det snart vara en tom plats. En plats som aldrig kommer att kunna fyllas. Ett stort hål, ett tomrum i min familj. Den tanken är så svår att bära och den sorgen är så stor.

Men idag lever min man fortfarande. Igår var han pigg och önskade sig glass framåt kvällen. Vi hade en pingiskompis på besök ett tag och då kändes det som förr. Om du läser detta Micke så stort tack för att du kom. Idag hoppas jag på en bra dag där vi kan umgås mycket och njuta av varandras sällskap. Slöa framför tv.n och bara vara en familj. Det ordet är heligt. Orden Gud och Jesus och familj är heliga. Och orden kärlek och omsorg.  Nu ska jag krypa ner till maken igen en sväng. Det är egentligen dags att kliva upp. Han måste ta sin medicin, åtta olika preparat, nästan 20 tabletter... Han hatar mediciner men tar dom både för att han behöver dom och för att vi vill att han ska göra det och finnas hos oss så länge det bara kan.  Vad gör du av denna dagen? Vad är din önskan? Gör det du brinner för. Se till att vara lycklig så mycket som det bara går. Vi fattar inte att vi lever bara en gång och det är bra om man slutar sitt liv utan ånger. Njut varje minut. Ta hand om dig själv och de som du älskar. Ring ett samtal till nån du tror behöver ett vänligt ord och lite omtanke. I världen så är oftast det lilla som är det stora.


Det här är en länk för dig som vill lämna ett bidrag
Klicka här