Fotspår i sanden

Nu är det kväll. En lång och trött dag för maken. Vi är strax på väg i säng. I morgon ska vi till sjukhuset för att han ska få blod. Jag ska lägga ut en dikt som betyder mycket för min man. Dottern läste den i kyrkan när hon konfirmerades. Och ni känner säkert igen den. Och min man ville dela den med er.


En natt hade en man en dröm. Han drömde att han gick längs en strand tillsammans med Gud. På himlen trädde plötsligt hans liv fram. Han märkte att vid varje period i livet fanns spår i sanden av två par fötter. Det ena paret var hans, det andra paret var Guds.

När den sista delen av hans liv framträdde såg han tillbaka på fotspåren i sanden. Då såg han många gånger under sin levnadsvandring att det bara fanns ett par fotspår. Han märkte också att detta inträffade under hans mest ensamma och svåra perioder i livet.

Detta bekymrade honom verkligen och han frågade Gud om detta : Herre, du sa den gången jag bestämde mig för att följa dig att du aldrig skulle överge mig utan gå vid min sida hela vägen. Men jag har märkt att under de allra svåraste tiderna i mitt liv har det bara funnits ett par fotspår. Jag kan inte förstå att du lämnade mig när jag behövde dig mest.

Herren svarade: Mitt kära barn jag älskar dig och skulle aldrig lämna dig under tider av prövningar och lidande. När du bara såg ett par fotspår- då bar jag dig.



Även jag tycker att denna vers är otroligt vacker och den skänker tröst under tunga tider. Och även om man ska ha förtröstan och att man inte får mer än man kan bära så har jag frågat Gud om han verkligen vet vad han gör för det är tufft här nu,. Men trots allt så blev denna dag också en bra dag för vi fick ha varann. Ta hand om era familjer därute. Älska och vårda varann. Och jag hoppas att ni får en bra kväll. Kram


Det här är en länk för dig som vill lämna ett bidrag
Klicka här